Hållbar mat handlar sällan om stora livsstilsförändringar. För de flesta av oss handlar det snarare om vardagsval som hur vi planerar våra inköp, hur vi tar hand om maten vi köper och hur mycket som faktiskt hamnar på tallriken i stället för i soporna.
I Piteå och övriga Norrbotten har vi en stark matkultur som bygger på rejäla råvaror, traditionella rätter och mat som ska räcka länge. Pitepalt som exempel. En mättande klassiker som ofta lagas i större mängder och som passar utmärkt att spara till senare. Just där finns också en nyckel till mindre matsvinn och en mer hållbar vardag.
Vad menas med hållbar mat?
Hållbar mat handlar inte bara om vad vi äter, utan också om hur maten produceras, förvaras och används. När vi slänger mat som fortfarande är fullt ätbara har resurser förbrukats helt i onödan – råvaror, energi, transporter och arbete.
En stor del av det matsvinn som uppstår sker inte i butiker eller hos producenter, utan hemma i ditt eget kök. Mat som glöms bort längst in i kylen, rester som inte tas till vara eller livsmedel som kastas trots att de fortfarande går att äta.
Här spelar kunskap och planering en större roll än många tror. Små justeringar i vardagen kan göra stor skillnad över tid.
Hur mycket hållbar mat slängs i svenska hushåll?
Statistik visar att varje person i Sverige i genomsnitt slänger 16 kilo ätbar mat varje år. Det handlar både om hållbar mat som kastas i soporna och om mat och dryck som hälls ut i vasken. För en vanlig barnfamilj kan matsvinnet motsvara flera tusen kronor om året, pengar som bokstavligen går rakt ner i avloppet eller sopkärlet.
Utöver den ekonomiska aspekten är matsvinn också en miljöfråga. När mat produceras men inte äts upp bidrar det till onödiga utsläpp av växthusgaser. Faktum är att matsvinnet globalt står för en betydande del av klimatpåverkan.
Att minska matsvinnet är därför ett av de viktigaste – och enklaste – sätten att bidra till en mer hållbar framtid, både lokalt här i lilla Piteå, övriga delar i Sverige och globalt.
Frysen – ett av de enklaste verktygen mot matsvinn
Ett av de mest underskattade hjälpmedlen mot matsvinn finns redan i de flesta hem: frysen. Vid rätt temperatur bromsas mikroorganismernas tillväxt, vilket gör att maten håller betydligt längre utan att bli farlig att äta.
Många är osäkra på hur länge mat kan ligga i frysen, men i praktiken handlar det oftast om kvalitet snarare än säkerhet. Smak och konsistens kan förändras över tid, men maten blir inte dålig så länge du förvarar den rätt. Förutsättningen är en jämn frystemperatur på -18 °C och att du har förpackat maten ordentligt.
Om vi använder frysen aktivt i stället för som en bortglömd förvaringsplats, är ett effektivt sätt att ta tillvara på maten man redan har.
Läs mer om frysning och livsmedelssäkerhet här.
Därför passar pitepalt extra bra att frysa in
Pitepalt är en rätt som lagas i större satser. Just därför lämpar den sig extra bra för infrysning. När palten delas upp i portioner och förpackas rätt kan den enkelt tas fram vid ett senare tillfälle- utan att smaken går förlorad.
Det gör pitepalt till ett utmärkt exempel på hur traditionell husmanskost kan kombineras med moderna vanor och hållbart tänkande. I stället för att laga nytt varje dag kan man planera framåt och minska både stress och matsvinnet.
Så arbetar Piteortens Chark för hållbar mat
För Piteortens Chark är hållbarhet inte en trend, utan en naturlig del av vardagen. Produkterna tas fram med fokus på kvalitet, hållbarhet och möjligheten att förvaras över tid. Det gäller inte bara pitepalt, utan även charkprodukter som korv, pålägg, leverpastej och skinka – livsmedel som fungerar lika bra i frysen som i kylskåpet.
Genom att erbjuda produkter som går att frysa in ges konsumenten större frihet att planera sin vardag, minska svinn och ta tillvara på maten på ett smart sätt.
Praktiska tips för mindre matsvinn i vardagen
Att minska matsvinn behöver inte innebära stora förändringar. Ofta handlar det om att bli lite mer medveten i vardagen hur vi handlar, förvarar och använder maten vi redan har hemma.
Ett bra första steg är att regelbundet ta en titt i kyl, frys och skafferi innan du handlar. Genom att inventera det som redan finns hemma blir det lättare att planera måltider och undvika dubbelköp. Att sortera maten så att det som har kortare hållbarhet står längst fram gör också stor skillnad.
Frysen är ett viktigt verktyg här. Mat som börjar närma sig bäst före-datum behöver inte slängas, ofta går den utmärkt att frysa in i stället. Märk gärna förpackningarna med innehåll och datum, så har du bättre koll på vad som finns och hur länge det legat.
När du lagar mat kan det också vara klokt att tänka igenom mängden. Antingen anpassar du portionerna efter hur många som ska äta, eller så planerar du för rester och fryser in dem direkt. På så sätt förvandlas överbliven mat till framtida måltider i stället för svinn.
Kött, kvalitet och hållbarhet hänger ihop
När det gäller chark och köttprodukter spelar kvalitet och ursprung en stor roll för hållbarheten. Råvaror av god kvalitet håller ofta bättre över tid och ger ett bättre slutresultat, både smakmässigt och näringsmässigt.
Genom att välja svenskt kött bidrar man till en livsmedelsproduktion med höga krav på djurhållning, spårbarhet och livsmedelssäkerhet. Det är faktorer som är viktiga både ur ett hållbarhets- och ett matsvinnsperspektiv. När råvarorna håller hög kvalitet är det också lättare att ta vara på dem fullt ut – i kyl, frys och på tallriken.
Läs mer om kött, förvaring och hållbarhet här.
Lokal mat i Piteå – hållbarhet nära vardagen
Hållbar mat är inte bara en global fråga, utan också något som börjar lokalt. I Piteå och runt om i Norrbotten finns en lång tradition av att ta tillvara på råvaror, laga mat som räcker länge och använda frysen som en naturlig del av hushållet.
Genom att välja lokalt producerad mat minskar transporterna, samtidigt som du stödjer företag som verkar nära dig. Det skapar en tydligare koppling mellan producent och konsument, och gör det lättare att förstå hur maten är tänkt att användas och förvaras.
För många handlar hållbarhet just om det: att göra medvetna val som fungerar i vardagen, utan att det behöver bli krångligt.
Frysen som vardagshjälte – trygg, praktisk och hållbar
Det finns ibland en osäkerhet kring mat som legat länge i frysen. Men så länge frysen håller rätt temperatur, och maten är ordentligt förpackad, är den säker att äta även efter lång tid. Det som kan förändras är främst smak och konsistens – inte säkerheten.
Att våga lita på frysen gör det enklare att minska matsvinnet. Hellre frysa in i tid än att låta maten bli gammal i kylen. Det gäller allt från pitepalt och charkprodukter, matrester och pålägg.
Små val som gör skillnad
Hållbar mat handlar om att göra lite bättre val, lite oftare. Genom att planera inköpen, använda frysen aktivt och ta vara på maten som redan finns hemma går det att minska matsvinnet, både för plånboken och för miljön.
Pitepalt och charkprodukter som går att frysa är ett bra exempel på hur traditionell mat kan passa in i en modern, hållbar vardag. När maten används fullt ut får den också den respekt den förtjänar.